Malins hundblogg

På måndagkvällen så tränade vi lydnad med Daniel, Jenny och Annika. Då bestämde vi oss för att kolla av lite och göra avspark för det nya året. då fick jag lite ideer som jag provat vidare nu ikväll. 

Jag pysslade lite med fasthållandet i träapporten. Jag jobbar mycket med hållandet framför mig, att Laser ska kunna ta steg och komma in och sätta sig med den utan att glappa och rulla på den. Jag har en apportbock som är jättebra när man tränar just detta, kolla HÄR! Laser är inte en frenetisk tuggare utan glappar mer på ett frågande sätt. Så knycker jag bara till lite bestämt i snöret när han tuggar så slutar han och jag kan belöna genom att säga "slut" och ge honom bollen. Det fungerade riktigt, riktigt bra ikväll!

Har klurat lite på positionen i fria följet. Laser har börjat att tendera till plogning på sistonne. Han har ju varit så rak tidigare! Började fundera på om det beror på att jag tränade mycket mer stegförflyttningar förut? Jag testa de att inleda passet med sånt ikväll och jag tycker att han gick fint efter det. Heltomvändningarna har jag ändrat till dubbelt vänster. Laser har bra teknik men blir ofta lat. Det beror såklart mest på mig. Därför bestämde jag mig ikväll för att jag alltid ser till att han hoppar in (minst) hela vägen med rumpan när jag vänder om innan jag fortsätter framåt. aldrig fuska med detta! Det är mitt fusk som gjort att han blivit lat. Det känner jag mig övertygad om.

Springa-fort-framåtsändandet ska vi nu ta tag i och börja träna ofta så att vi får till det. Ineder med att gå in på planen med Laser och ställa upp mig från där momentet börjar. Göra min förberedande signal, gå lungt rakt över planen och lägga ut boll så att Laser ser. Sen är det paus. Vi tränar resten av lydnaden medan bollen ligger kvar och förhoppningsvis även i Lasers minne. Sedan när allt annat är klart ställer vi upp oss och jag gör min förberedande siganal. Det är extremt tydligt att Laser har bra minne. Men han är ju van vid liknande "kom-ihåg-bollar" från andra moment som vi tränar. Inga som helst tveksamheter när jag skickar. Dock är det tydligt att vi måste vara noga med framföringen så att den inte blir dålig. Ikväll försökte Laser tjuvstarta mitt under framföringen... Så småningom så ska "kom-ihåg-bollen" kommas ihåg av Laser trots att han inte varit med och lagt ut den, då kommer han att springa fint även på tävling.

Dagens sökträning var förlagd hemma hos Cissi och Bassa. Den banan är riktigt rolig för skogen är ganska oskött. En massa lågor överallt och olikåldrig skog med både stora träd samt mindre och lite buskigare träd. Stora stenar, enoorma stenar och berg. Dessutom finns ett litet stenhus med spåntak och en liten dörr. Idag arrangerade vi några väl valda skick i banan på spännande ställen. På ett av skicken fick det här lilla huser aggera lega.

Laser gick fint idag igen. Fortsatt behaglig att ha och göra med på stigen. Och går ut fint i terrängen. Över och under hinder utan att tappa orienteringen. Huset var en bra erfarenhet för mig. Laser såg nog dörren på långt håll och stormade in för att undersöka. Han gick troligen in för att han var nyfiken snarare än för att han hade känt figurantens vittring. Enligt figgen så snokade han runt där inne i alla skrymslen och vrår innan han hittade henne.. Det här känns som något som kan fälla oss på tävling. Med lite otur så är en sån här "spännande" plats tom och han kanske får för sig att markera av bara farten ändå. Precis som när han markerade en död fågel på en tävling.. Nyfikenhet är bra hos en sökhund. Jag tror att nyfikenheten kan hjälpa hunden att genomsöka terrängen med ett större engagemang. Dock så får man inte vara så nyfiken att man glömmer bort vad man är ute och söker efter... Jag tror inte att det råder några tvivel om att han klarar av att markera en figge i såna här situationer, snarare att han skulle kunna få för sig att markera utan att där var någon figurant, dvs blindmarkerar. Nästa gång vi är på den här banan så ska jag låta figuranten gå in i huset, men gå ut igen, och gömma sig utanför en bit ifrån huset i stället.

Idag åkte jag och Daniel till fotbollsplanerna i Bergsbrunna för att spåra. Det regnade och blåste för fullt. Forbollsplanerna var fint kortklippta och hade gott om lera, is och vatten på sig.

Laser fick två spår. Ett där vi bara övade apporterna. Han ville helst inte lägga sig på det här underlaget. Men det fanns lixom ingen utväg för honom. Matte är envis och väntar så länge det behövs i regnet för att få sin vilja igenom... Dock är det nu tydligt att han vet att han ska lägga sig, men kankse inte exakt hur. Men det är på väg. Den andra övningen han fick var han mer förtjust i. Det var ett spår där vi övade vinklarna. Vinklar har nu börjat att fingera fint för det mesta när vi spårar vid klubben. Men det är ju ett helt annat underlag så jag förstod att det skulle vara knepigare här. Laser jobbade på riktigt bra och han klarade av spåret bättre än jag förväntat mig. Men som sagt det var rätt tänkt att vi behövde öva vinklar här. Det syntes också att det var väldigt ansträngande att spåra på det här underlaget. Han var bra kladdig i kolan när vi närmande oss slutet..

Aski fick också ett spår. Ett långt med långa raka sträckor. Shit vad svårt det var för henne. Hon var nog lite väl nonchalant i början och brände iväg på ett ganska oförsiktigt sätt. Och då kan man ju knappast klara det när det uppenbarligen var ett underlag som kräver lite högre grad av koncentration. Detta fick hon längs vägen erfara och kom efter hand på vad som krävdes. Spårade riktigt fint i mitten av spåret men blev nog sedan tröttare och tröttare när hon närmade sig slutet. Det var nog en bra erfarenhet för henne!

Ett sånt här käckt häfte från stenåldern ska man ha med sig när man tävlar IPO och sånt.. Det här har nu kommit på posten och vårt BH-prov är ifyllt.